Redo!
Ibland sitter jag och läser det jag själv skrivit här i min blogg och blir överraskad över hur negativ jag egentligen kan vara. Jag förstår inte riktigt varför eftersom jag ofta hör att jag är en pigg vind som sprider glädje. Det kanske just är därför jag är negativ här. Eftersom att jag alltid är positiv annars? Och alla är ju faktiskt inte så glada alltid. Ifrån det ena till det andra. Imorse var jag ute och sprang. Besviken på mig själv för att jag gav upp. Som jag alltid gör. Men jag brukar aldrig ta det såhär hårt. Pressen på mig själv som spelar en stor roll gissar jag på. Jag blev arg på mig själv i alla fall. Nästan så jag ville ta rundan en gång till. Får bli imorgon om jag får tid mellan väskorna. Men men, rundan jag springer är underbar i alla fall. Jag tänker på Jakob hela tiden. Hur han hade trivts där. I sommar ska jag visa honom min skatt och jag hoppas att det lilla livet tycker om det lika mycket som jag gör! Jag satte mig för första gången på den plats jag kommer sitta mycket på i sommar också. Det är så mysigt där. Rensa tankarna, helt i sin ensamhet, titta på vattnet som sakta flyter förbi, höra fåglarna sjunga sin sång och se solens strålar tränga igenom träden som börjar få färg. Det är sådana saker som gör att jag älskar världen. Att jag älskar vårt Sverige. Även om många förändringar borde ske i en väldigt snar framtid. Och det är jag verkligen inte ensam om att tycka.
Nog om vilken underbar värld vi lever i och till helgen istället. Jag sticker till Växjö med simmarna och det kommer blir det roligaste på länge! Är riktigt taggad nu känner jag. Ska börja packa när jag kommer hem så jag är säker på att jag får med allt. Jag och Ac lyckades med en väldigt lång lista på saker vi faktiskt måste ha med oss. Herregud.. Vi kommer dö så tungt det hela blir. I alla fall, jag ska simma 200 fjäril i helgen, det ska bli sjukt kul och jag känner nervositeten redan nu. Måste dra några längder ikväll. För det blev ingenting igår. Då jag välkommnades till simskolans värld. Jag som älskar barn... Men det tyckte att jag var så duktiga att jag blev erbjuden jobb. Goa pengar och roliga barn. Bra tid också så vad mer kan jag begära? Rätt fint på mitt cv i framtiden också. Förhoppningsvis. Vilka framtidsplaner jag har.. Men det måste man ha, höga mål för att komma långt.
Nu måste jag i alla fall läsa lite engelska.. Boken verkar sådär men jag får ge den en chans. Alla förtjänar ju i alla fall en!
Jag vet att man säger ngt i stil med: sikta mot stjärnorna, kommer du till trädtopparna...