tinafelicia

Dagen har varit både bra och dålig. Om jag tänker efter så har det varit mycket fler bra saker men den dåliga saken är oslagbar. Det är det som gör dagen sådär...

Skolan har varit ok, hade klassråd och jag blev ordförande.. Vad gör man inte för klassen, eller vad är det jag säger? Det gick bra i alla fall tyckte jag. Sen blev det lite akut angående vår projektarbete. Men det löser sig nog. När jag kom hem var träningen inställd för att all personal var sjuk? Visst..  Sen nu ska vi ha nya tränare, men det kommer nog bli bra det med. Förhoppningsvis. Tårta har jag också bakat idag, till sandys födelsedag imorgon. Det kommer verkligen bli kräng i morgon kan jag ju säga. För fy vad god den är! Sen mitt i bakningen ville Isabell ut och gå, och det var trevligt. Jag tycker om min Issa. Hon är en trevlig tjej hon, och jag hon är ju min kompis! Eller hur var det nu vi sa? Haha! En av de bästa!

Och sen till det mindre bra, jag vill inte. Det är allt jag kan säga. Jag vill ha ett bättre Sverige för detta funkar inte längre. Det går inte om det ska fortsätta såhär. Hur många gånger har vi nu gått igenom detta? Tre? Fyra? Inte det minsta kul, inte någonstans. Jag orkar inte längre, när man säger vad man känner får man ingen reaktion? Vad fan är det liksom? Så får det inte vara. Och jag skäms för att säga det jag kommer få säga. För det är så jag känner, nu känner jag så. Min energi till det hela är slut. Jag har så mycket annat jag måste tänka på. Därmed basta.