tinafelicia

Det lät så mycket bättre när du sa det, så mycket bättre! Men det var inte det jag skulle prata om. Jag har funderat igen.. Jag  måste sluta säga sådära för det börjar bli uttjatat. Men det har jag i alla fall och det jag kommit fram till denna gång är att jag älskar verkligen att simma. Jag tycker om människan jag är när jag simmar. Jag är villig, säker och jag ger mig oftast inte så lätt faktiskt. Inte som mamma tror. Men det dåliga är att jag slappnar av när jag kommer in i simhallen. För det är ju som mitt hem, jag känner att det är mitt, där jag verkligen passar in. Men sen som när dagar är som denna, när jag blir negativ och sur är det inte så kul. Alltså så hela helgen har jag spänt mig och när jag slappnar av kommer all skit ut. Allt som gjort mig lite arg i taget. Och jag tycker det är konstigt att det gjorde så just nu för jag har haft en bra helg. Men det var längesen det hände. Därför tror jag snart att gråten också kommer. Det skulle inte förvåna mig. När det arga släppt och det kommer en liten liten pytte anledning att bli rörd kommer jag sitta här och storböla. Jag börjar verkligen känna mig själv nu. Det låter sjukt om något att säga så men det är sanningen. Och jag tror att många av er inte riktigt vet vem ni själva är. Men jag känner mig själv nu, jag är glad för det. Det gör allt mycket lättare.

Nu ska jag snart gå in till mamma och sandra och titta på beck, om det inte hade varit för chokladen hade jag läst. Ja, jag har fastnat för en ny bok. Ännu en bok av Jonas Gardell. En bok proppad av liknelser. Jag älskar det. Jag blir så tagen av boken, jag vet inte om jag känner igen mig i någon av dem. Men nej, så kan det inte vara. Jag är nog en blandning av de alla. För ingen kan beskriva mig helt rätt, ingen känner mig så bra.
Boken heter förresten Jenny. Och handlar just om Jenny. Den är så bra!

Nej nu ska jag  kolla på hd.se och leta upp bilderna som togs när tidningen var i simhallen och intevjuade oss. Kändisar ni vet..