tinafelicia

Det har gått två dagar nu. Utan ett hej. Jag blir lite sur fakitkst. För jag vill faktiskt höra av dig. Jag får väll nöja mig med dagens syn. Eller kanske inte? Det återstår att säga, bollen är i alla fall din. Jag ångrar mig lite att jag inte överraskade samhället och hälsa idag. Alla hade blivit förvånade, till och med jag. Och det är ibland kul. Överraska sig själv. Övervinna en och annan rädlsa. Är det verkligen så jag ska kalla det? Rädlsa? Nej, så djupt är det inte. Jag leker lite. Som en katt med en råtta.

Jag är trött. Jag är såå trött. Och jag kommer nog ha träningsverk imorgon. Men det är aldrig fel. Det är skönt ibland! För då vet man ju att man gjort något som antagligen var bra och gjorde nytta. Vilket är bra, eller? Och låter inte film bra? En kärleksfilm? När det blir som mest romantiskt ligger man där under täcket. Och enda gången man är utanför täcket är när man ska ta en choklad bit. Jag blir så sugen. Men det får bli i helgen. Ja så får det bli. Jag får väll finna en vän jag kan dela med mig av detta underbara.