tinafelicia

Jag kom precis hem ifrån simhallen. Vi hade typ en avslutningsfest för honom, sorgligt nog.. I alla fall, det började med att vi skulle simma en massa konstiga saker? Vi skulle simma frisim och klia oss på näsan, bröstsim ryggsim och fjäril baklänges. Inte helt enkelt faktiskt! Sen blev det hanburgartallrik med hela samlingen. En väldigt trevlig kväll. Och Stefan missade verkligen inte sin så kallade lektion. Jag måste erkänna att det ibland är tråkigt att lyssna på men jag ångrar mig att jag inte lyssnat. För det är verkligen kloka ord han kommer med. Saker som man vet finns men inte riktigt tänker på. Jag kommer sakna min coach! Mer än vad jag kan tänka mig tror jag, för det är verkligen en människa som bryr sig, en människa man kan ringa klockan tre på natten om man mår dåligt och prata. Då han verkligen ställer upp. Det är sådana människor mikaela tycker om! Och jag vill inte säga hejdå, men som jag skrev, "jag säger inte förväl, jag säger vi ses igen för än är det inte slut", jag menar verkligen varje ord. För du är en människa som man behöver, en människa som påminner en om att man verkligen lever, att man är en människa som världen behöver. För det är både du och jag. (Detta säger jag med handen på hjärtat). Tack för all tid och jag hoppas att den inte slutar här.

Här sitter jag och njuter av min ben & jerry glass. Äntligen hittade jag baked alaska, jag dör så gott! Men rörd som jag är.. Jag tycker inte om att säga hejdå, förväl. När han i lördags verkligen sa att han skulle sluta var jag så nära på att börja gråta. Jag klarar inte det helt enkelt. Det är väldigt pinsamt, helst eftersom att jag är en människan som visar det rätt så mycket. Om man är uppmärksam så. Men men, där gick jag med min röda väska på axeln, med gråten i halsen och blicken i golvet. Det enda jag gick och tänkte på var, detta är typ en av de sista lördagarna jag lämnar stefan bakom mig. Jag kommer inte träffa honom lika ofta. Ja ni vet. jag gör alltid likadant! Istället för att bara gilla läget tänker jag på allt runt om och då börjar jag gråta. Ja, även jag gråter.. Jag gråter för att må bra, det låter sjukt jag vet men det är sant. Jag tycker inte om att visa det bara. Jag håller det mer än gärna för mig själv. Det blir lättare så. Allt blir lättare så.
 
 
katt åt papper, sket massa. Glöm inte det och än en gång. Tack, tack för allt..