Tiden springer ifatt mig.

På onsdag släpper jag den andra bomben, då ska sanning fram på riktigt och ner skriven kommer den också bli. Jag känner lite makt i mina händer. Det ska jag ha! Bomben ska släppas i alla fall, jag tror dock inte att det kommer låta så mycket för er andra. Någon kanske kommer släppa en tår, en inte reagera alls och en kommer få dåligt samvete på någon annas bekostnad. Men det är nu eller aldrig. Så jag höjer mitt svärd, tar steget och krigar. Och jag vet att jag kommer vinna, för aldrig i hela mitt liv att jag tänker stå där som en förlorare. Aldrig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0