tinafelicia

Ja, igår var det dags för mentalträning. Och det var väll givande antar jag för jag har tänkt på mycket på det. Nu efteråt alltså. Och jag har också precis läst Emma Igelströms bok (igen) så tankarna snurrar runt där också. Hon beskrev att hon är stolt för att hon, varje pass i hennes liv, gav allt. Och jag tänkte dirket, omöjligt eftersom att man inte alltid är på topp. Det måste finnas någon gång då hon inte har gett allt. Men i samma stund ångrade jag mig, för man kan ge allt. bara man vill. Det kvittar om man mår dåligt eller vad dagens problem är för bortsett ifrån det så kan man ge allt. Man kan köra på även om det finns konsekvenser som trycker ner en. Alltså göra det bästa av situationen. Även om det kanske inte alltid går bra så om man ger allt på varje pass så har man gjort vad man kan liksom? Tyvärr har jag inte gjort detta. Jag har inte gett allt på varje pass, vilket jag nu ångrar, men istället för att sitta och gråta över historien ska jag ta tag i det och se det som ett mål. Att jag ska börja. Och jag ska börja idag. Ska även dra med mig min kära vän Issa i detta tänk försöka simma skiten ur henne. Jag har en känsla nu att jag kommer lyckas. Jag hoppas bara att det blir ett killerpass så jag verkligen kan lyckas med mina mål för dagen.

Jag sa även något klokt igår, i alla fall i mina öron. Vi pratade om självförtroende och självbild/självkänsla och jag påstod att man måste acceptera sig själv för den man är. Varje individ är unik och man är inte mer än människa. Alltså, man måste acceptera sig själv för den man är. Det är så jävla enkelt att säga och jag vet att oehört många just nu tänker något negativt om sig själva. Klart man gör det men man måste lägga energin på någonting annat. Som tex. människor som har problem vikten, istället för att intala sig själv att man är tjock  och tänka på vad alla andra tycker borde man ta tag i det och lägga den energin på att lägga upp mål och planeringar på hur man kan gå ner i vikt? Men däremot någon som kanske har rakt hår och vill ha lockigt och inte kan acceptera sig själv för att man då inte har lockigt  hår och inte har råd till att kanske permenenta det, bara glöm det. Hitta något annat att leva för och acceptera att ditt hår är rakt. Man får lära sig leva med vissa saker. Så är det bara, ingen är perfekt och ingen kommer någonsin bli det. Och de människor som inte kan acceptera er kan kanske inte acceptera sig själva? Varje människa är vacker på sitt sätt.