Vissa förändras aldrig.

Det var längesen nu men äh. Inte riktigt funnit längtan att skriva. Jag har inte längtan till något just nu känner jag. Det mesta är bara pest och pina. Väldigt tråkigt om jag ska vara ärlig.. Gör det mycket jobbigare att gå upp ur sängen, svårare att klä sig och det är inte längre kul att göra saker man inte gjort på ett tag. Jag måste verkligen hitta något som ger mig viljan igen! Det är på tiden känner jag.

Ifrån det ena till det andra.. Var har hänt sedan sist? Inte jättemycket. Och ofattbart lite tankar har det varit. Kanske en förklaring till varför jag har glömt av detta. Just nu känner jag lite att skita i det. Stänga kontot men vi får se. Jag vill suga på den karamellen lite till faktiskt. Men återigen vad har hänt? Jag har klippt av mig håret, igen. Kortare än vad det var innan, coolare än vad det var innan och jag gråter inte alls till skillnad ifrån vad jag gjorde sist. Pinsamt att erkänna men då var jag helt förstörd. Denna gången är jag mer nöjd och känner att jag lever upp till det bättre. Jag får också erkänna att jag vant mig vid det korta och trivs bra. Fast jag vet inte om jag kommer behålla det. Kanske, kanske inte. Vi gräver inte allt för mycket i framtiden tycker jag. Jaja, idag har jag i alla fall bakat, köpt en ihopvikbar linjal och en strumpa. Vad gör man inte för att stödja dessa stackars uf-företagarna? Om ett år kommer jag också sitta där på julskyltningen, studera tanterna omkring mig som sitter och stickar, hostar och skriker något om lussebullar. Längtar jag? Både och. Men jag har lovat mig själv att jag ska komma med en djävulsk killer idé men, haha, vi får väll se hur det går. Suck! Imorgon ska jag själv stå och sälja kakor. Vi får se hur det går. Hoppas på mycket och trevliga människor.

Jag märker att det inte har hänt så mycket. Tror du att detta kommer funka tror du fruktansvärt fel. Du kanske fungerar så men inte jag. Detta var sista gången på långtid. Vill du ha ett svar kan du börja drömma redan nu. Mer säger jag inte, jag orkar inte längre.
Och ni kan fortsätta trampa, ta vad ni vill för snart kommer det inte gå längre. Jag kommer säga ifrån och det vet ni också innerst inne. När det väl smäller så kommer det smälla också. Det lovar jag!

Dansk skalle & out.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0