tinafelicia

Jag kan inte förneka det längre, eller rättare sagt jag orkar inte döjla det som alla redan ser. Jag mår inte bra, inte bra alls. Nu är det sagt. För jag orkar inte längre. Jag gör verkligen inte det. Så fruktansvärt trött på det hela. Mycket i skolan nu, känns trögt i vattnet och det är så mycket klabb med socialen och pappa. Och visst jag kanske gnäller mycket men nu har jag anledning till det. Jag tycker synd om mig själv för jag anser att jag har haft nog av denna skiten. Jag är dödligt trött på detta nu. Varför kan det aldrig ta slut? Jag har verkligen slutat hoppas nu. Jag är besviken på pappa och på Sverige. Oförlåtligt besviken. Jag vill bara erkänna allt jag bär på. Sorgligt nog är jag feg, men jag har sagt det innan. Det enda jag är rädd för är att jag inte kommer få någon reaktion denna gången heller. Men det är bara ett bevis på hur lågt du har sjunkigt och hur mycket du bryr dig om mig. Och det är skrämmande. Sanningen är skrämmande.

Jag sa inte detta för att jag vill att ni ska tycka synd om mig. Inte alls. Har ni inte brytt er innan så ska ni skita i det nu. Jag vill ha det sagt bara. För mina ben orkar inte längre, de orkar inte vikten på mina axlar. För jag lovar er, det är tungt..

Jag är tyst nu och jag kommer vara tyst en liten stund till. Tyst tills jag finner en bra förklaring och tid till att förklara. För det är det jag behöver för att kunna säga något. Nu ska jag börja på min tredje bok på väldigt kort tid. Fråga inte vad det är med mig för det vet jag inte själv än. Men det kommer när tystnaden är slut. När man inte bara hör regnet droppa eller vattnet som rinner ner i brunnarna. Jag är tyst.

Det är pinsamt att må såhär.. Men jag kan inte hjälpa det. Jag kan inte hjälpa att jag blir så arg och negativ. Jag klarar inte det helt enkelt. Och jag måste ju käfta emot också.. Jag skämms i efterhand. Jag gör verkligen det. Förlåt. Jag hade behövt en dum jävel att stå och slå på. Slå bort min ilska. Antingen det eller ett träningspass med Tina. Det funkar nog det också. Den tösen kan få mig att göra vad som helst.. Och jag tycker inte om att förlora, hon vinner alltid. Hon är lika go för det!

Ifrån må dåligt till Tina och nu spader kung. Ibland får jag verkligen till det.

Du är spader kung. Jag blir rädd för mig själv men du är det? Jag hade rätt, igen. Jag har alltid rätt..

Och sist men inte minst. Tack issa! Du är en härlig liten flicka! Förutom att du gör så jag sparar på mina pengar och inte lägger dem på en massa onödigt. Jag har så kul med dig, du är en vän jag tycker mycket om. Och jag hoppas att jag inte är allt för dålig på att visa det. För det är min svaghet. Jag visar inte min uppskattning till människor. Men tack för att du finns, du gör mig lycklig! Men dumma unge.. Jag saknar chinosen...

Jag känner att jag måste plugga på vårt spankprov vi ska ha när vi kommer tillbaka. Men är inte så sugen på det. Men jag måste ju. Kanske imorgon? Jag vill spela guitar hero, my name is jonas, den är bra och jag är bäst. Så är det faktiskt. Jag får fortsätta plugga imorgon för nu ska jag göra mig redo för resten av dagen med lite gth.. Jag måste, jag kan inte hålla mig ifrån det. Inte idag, inte nu!

Nu har jag funnit mina ord. Äntligen, så jag kan förklara. Även om de människor som borde läsa det aldrig kommer göra det men de kommer finnas. I alla fall, jag kan inte ha vänner som inte kan berätta allt för mig, som skäms för saker och vänner man inte vet om man riktigt kan lita på. Även om man har kul och så, men nej det går inte. Inte i längden. Jag har en vän som jag satt skyhögt, som jag verkligen tyckt om. Men helt plötsligt har något förändrats? Och jag kan inte ha det som det är nu. Det funkar liksom inte. Inte för mig i alla fall. Och jag vill inte bara säga tack och adjö men jag är ledsen jag kan inte kämpa för dig om inte du kämpar för mig. Jag vill inte att det ska vara så men så är det. Därför jag inte lägger så mycket tid på dig längre, utan ger en annan min tid istället. En som hjälper mig, ber om hjälp. En som stöttar och finns för mig som jag finns för henne. Det är fin vänskap. En vänskap jag kommer satsa mer på hädanefter. Och jag kommer börja med det redan imorgon.

Ifrån det ena till det andra, tack Ida. TACK! Du är go, det vet du!

Nu ska jag och mamma dra ut och flytta på vår kära ved. Usch och fy. Eller nej, så illa är det inte. Det är trevligt att vara social med mor min. Och det är aldrig fel att vara ute. Visst? Jag kanske till och med kan flörta till mig lite massage sen? Det låter bra tycker jag.

Sen måste det bli bowling med issa. En dag detta lov. Jag lovar världen det!

Tanken var att jag skulle till vallåsen med simningen denna vecka. Och nu är det bestämt att det kommer bli onsdag. Men tack för mig. Jag blir bekymrad. Det kostar alldeldes förmycket. Och jag tänker inte lägga en hel förmögenhet på en osocial grej tillsammans med 100 miljarder andra människor. Nej tack! Det hade varit jättekul att åka skidor igen och simgänget är härligt. Så jag tycker det är synd att det är så dyrt. Jag känner att jag inte vill lägga mina dyrbara pengar på det. För dyrt liksom? Hellre ett par jeans, eller kanske den adidas tröjan jag vill ha? Jag vill inte tänka såhär men det gör jag faktiskt. Dumma mikaela som hellre köper kläder än att umgås med brudarna.. Men nu har jag sakt mitt. Förklarat varför. Någonstans måste det dras en linje och den är nu dragen.

Nu har jag tittat på Gamen med mamma och sandra, jag har ätit chips och massor med choklad. Och nu är jag tröttare än någon annan. Vilket betyder att jag ska börja fundera på att dejta sängen. För nu har jag en väldigt lust att läsa och lyssna på creed. Och tänka. På allt underbart som finns.

Jag glömde berätta att överraskningen till min fina vän verkligen blev lyckad, jag tycker så mycket om dig!

Det lät så mycket bättre när du sa det, så mycket bättre! Men det var inte det jag skulle prata om. Jag har funderat igen.. Jag  måste sluta säga sådära för det börjar bli uttjatat. Men det har jag i alla fall och det jag kommit fram till denna gång är att jag älskar verkligen att simma. Jag tycker om människan jag är när jag simmar. Jag är villig, säker och jag ger mig oftast inte så lätt faktiskt. Inte som mamma tror. Men det dåliga är att jag slappnar av när jag kommer in i simhallen. För det är ju som mitt hem, jag känner att det är mitt, där jag verkligen passar in. Men sen som när dagar är som denna, när jag blir negativ och sur är det inte så kul. Alltså så hela helgen har jag spänt mig och när jag slappnar av kommer all skit ut. Allt som gjort mig lite arg i taget. Och jag tycker det är konstigt att det gjorde så just nu för jag har haft en bra helg. Men det var längesen det hände. Därför tror jag snart att gråten också kommer. Det skulle inte förvåna mig. När det arga släppt och det kommer en liten liten pytte anledning att bli rörd kommer jag sitta här och storböla. Jag börjar verkligen känna mig själv nu. Det låter sjukt om något att säga så men det är sanningen. Och jag tror att många av er inte riktigt vet vem ni själva är. Men jag känner mig själv nu, jag är glad för det. Det gör allt mycket lättare.

Nu ska jag snart gå in till mamma och sandra och titta på beck, om det inte hade varit för chokladen hade jag läst. Ja, jag har fastnat för en ny bok. Ännu en bok av Jonas Gardell. En bok proppad av liknelser. Jag älskar det. Jag blir så tagen av boken, jag vet inte om jag känner igen mig i någon av dem. Men nej, så kan det inte vara. Jag är nog en blandning av de alla. För ingen kan beskriva mig helt rätt, ingen känner mig så bra.
Boken heter förresten Jenny. Och handlar just om Jenny. Den är så bra!

Nej nu ska jag  kolla på hd.se och leta upp bilderna som togs när tidningen var i simhallen och intevjuade oss. Kändisar ni vet..

I min familj har fredagen den 13 varit en dålig dag i exakt elva år nu. Men nu har jag gjort det annorlunda, för min del i alla fall. För jag har haft riktigt trevligt idag! Varit på väla med spader kung. Och det har varit trevlig,  visst? Jag har ätit glass ifrån Tasty house för första gången och jag har även åkt buss till väla för första gången. Kanske inte något att vara så glad för kanske, men jag var tvungen att påpeka det! Haha. Sen är det ju tävling imorgon och det känns bra. Det känns väldigt bra eftersom att tiderna blev rättså bra i slutet i torsdags! Men vi får väll se. Sen har jag handlat en sak, till en väldigt fin person. Jag hoppas att hon blir glad. Och sen har jag köpt en sak till mig och kajsa som vi ska ha imorgon. Haha, det lät inte så bra men det är något man äter och det är något brunt. Haha, det är bara att börja gissa.

Nu är jag dock sugen på att gå ut och gå en runda. Men hunden min, för himmeln är jättefin. Eller den var i alla fall när jag och mamma handlat. Förhoppningsvis har det hållt i sig. poss

Ondag är den värsta dagen på hela veckan?! Ogillas verkligen får jag säga. Jag slutar sent, man måste ha 100 saker med sig till skolan (vilket betyder många tunga väskor), vi har spanska i typ två timmar,onsdag är mitten av hela skolveckan, brukar vara äcklig mat i skolan men framförallt för att det är simskola i simhallen. = Massor av barn. = Mikaela vill bara slita av sig sitt hår.
Okej då, jag får väll ge mig. Det har funnit bra saker med denna dag också. Tex, Fick resultatet av anatomiprovet vilket inte var fy skam, jag har planerat mig helg som jag kommer till sen, har pratat mycket med Elin vilket har varit väldigt trevligt och simningen vad kul. 60x25 var duktigt kul.

Då till min vackra helg. Min första helg någonsin jag inte har någon träningen på varken fredagen eller lördagen vilket är fantastiskt! Fast ska ju till Hässleholm på tävling, men det räknas inte. Men i alla fall, på fredag blir det väla. Och det kommer bli trevligt, var duktigt längesen jag var där. Jag är lite nervös. Eller nervös och nervös, jag vet inte hur jag ska förklara det. Jag ororar mig lite, så kanske jag kan säga. För jag menar, vad ska man säga? Vad ska man prata om? Det löser sig sa han som sket i vasken. Haha. Sen på lördag är det alla hjärtans dag. Som jag ska spendera i simhallen. Tillsammans med kajsa, så den blir bra ändå. Kajsa är ju min stora kärlek! Sen ska jag överraska en annan, och det ska bli kul! Och på söndag ska jag sitta uppe länge bara för att göra mamma arg.. Jag låter som en tre åring, men de som vet hur jag och min mamma är förstår och tycker att det förhoppningsvis är roligt också.

Jag är trött, förbaskat trött på allt som har med engelska att göra.. Suck. Improvisera fick jag göra idag på redovisningen också. Gick inte så bra. Kanske för att en i gruppen inte riktigt lyssnade på vad han skulle säga.. Jag är för snäll helt enkelt. Jag ger alla fribiljetter.. Vad hände med den gamla Mikaela som inte gav något till någon? Hon trilla i backen..

Men vi ska inte gråta för det, jag har ju faktiskt äntligen fått hem mitt USA paket och jag blev överlycklig av innehållet! Precis som jag tänkt mig. Och ännu bättre när det finns tankar om att denna vackra affär ska öppna butiker i Sverige. Det gör mig överlycklig. Helsingborg kanske? Skulle inte tro det va.. Men det hade varit riktigt bra! Förutom att alla kanske hade haft mina tröjor.. Genast inte så bra. Haha. Nu ska jag bara fundera över vilken tröja jag ska ha för vilken dag.. Nästa problem. Nu ska jag i alla fall sova. Mina ögon känns som en sandlåda och min hjärna exploderar snart. Så jag säger godnatt!

Trött som jag är. Herregud. Erik och Thour kommer snart.. Jag tror jag dör. Kommer inte orka plugga kan jag ju säga. Men det gör ingenting om jag är trött. För gårdagen var så bra ändå så what ever. Först kom marcus och hans familj. Väldigt längesen man träffade dem och det var väldigt trevligt. Sen bar var det dags att visa sig för omvärlden, jag och min solunge stack till ica för att handla godis.. Haha. Det var som sakt dags för filmkväll! Det blev prom night och systrarna i jeans 2. Båda filmerna var bra. Så jag är nöjd. Men sen blev jag lite trött så när Issa stuckit hem la jag mig i sängen och vila ögonen ett tag. Haha, eller hur lät det?

Nu kommer de snart och jag måste leta upp en tjocktröja. Vi ses!

Har det varit en bra dag? Ja det har nog varit det. Jag har varit arg på Ida för första gången idag.. Det låter väldigt töntigt när jag säger det men jag har svårt att blir arg på människor, Ida är en av dem. Men idag hände det men det gick över, jag är inte arg längre. Och sen var inte Markus i skolan, vilket jag hoppats på. Men Issa var där! Såklart. Men icke att man klagar, solunge ni vet! Sen har jag fått paket ifrån USA. Fast jag kan inte få innehållet förräns Lou kommer. Och när kommer hon hem? På söndag kväll! Hon får vara så snäll och köra in om affären och hämta ut den. Eftersom hon även snodde bilen av oss. Min kära syster! Och vad har mer varit bra? Just det, jag har ätit två pizzabullar idag. Det är så gott! Jag hade kunnat leva på pizzabullar och proviva dryck resten av livet. Eller hade jag det? Nej allvarligt talat måste jag sluta med och säga så. Herregud..

Jag trodde att jag skulle vara trött idag men faktiskt inte så. Förvånar mig verkligen! Jag är så skoltrött nu känner jag.. Och jag har blivit av med min kalender, jag känner mig med förvirrad än innan. Ni som känner mig förstår. Ni andra får helt enkelt gissa. Men det som gör mig mest förvirrad just nu är vårt projekt arbete och det vetenskapliga arbtet i historia. Det värsta är projektet. Min grupp kommer skämma ut oss iför hela klassen genom att inte ha ett skit att säga. Skönt att Ida (läreren) förstår i alla fall. Tacka gud för det men usch jag skäms redan! Hur kommer detta sluta?..

Helgen är i alla fall räddad, imorgon kommer kanske familjen larsson och hälsar på. Kanske kanske inte. På kvällen är det dags för film med Issa i alla fall. Jag fann min vän. Eller ja, hon fanns ju där hela tiden så jag kanske får säga en vän. Nej det låter också fel? Äh, jag hittade i alla fall en/min vän som kommer sällskapa mig. Och sen kommer Thour och Erik på söndag och ska plugga. Här hemma hos mig? Det kan säkert bli trevligt. Det återstår att se.. Hujeda mig!

Det har gått två dagar nu. Utan ett hej. Jag blir lite sur fakitkst. För jag vill faktiskt höra av dig. Jag får väll nöja mig med dagens syn. Eller kanske inte? Det återstår att säga, bollen är i alla fall din. Jag ångrar mig lite att jag inte överraskade samhället och hälsa idag. Alla hade blivit förvånade, till och med jag. Och det är ibland kul. Överraska sig själv. Övervinna en och annan rädlsa. Är det verkligen så jag ska kalla det? Rädlsa? Nej, så djupt är det inte. Jag leker lite. Som en katt med en råtta.

Jag är trött. Jag är såå trött. Och jag kommer nog ha träningsverk imorgon. Men det är aldrig fel. Det är skönt ibland! För då vet man ju att man gjort något som antagligen var bra och gjorde nytta. Vilket är bra, eller? Och låter inte film bra? En kärleksfilm? När det blir som mest romantiskt ligger man där under täcket. Och enda gången man är utanför täcket är när man ska ta en choklad bit. Jag blir så sugen. Men det får bli i helgen. Ja så får det bli. Jag får väll finna en vän jag kan dela med mig av detta underbara.

Dagen har varit både bra och dålig. Om jag tänker efter så har det varit mycket fler bra saker men den dåliga saken är oslagbar. Det är det som gör dagen sådär...

Skolan har varit ok, hade klassråd och jag blev ordförande.. Vad gör man inte för klassen, eller vad är det jag säger? Det gick bra i alla fall tyckte jag. Sen blev det lite akut angående vår projektarbete. Men det löser sig nog. När jag kom hem var träningen inställd för att all personal var sjuk? Visst..  Sen nu ska vi ha nya tränare, men det kommer nog bli bra det med. Förhoppningsvis. Tårta har jag också bakat idag, till sandys födelsedag imorgon. Det kommer verkligen bli kräng i morgon kan jag ju säga. För fy vad god den är! Sen mitt i bakningen ville Isabell ut och gå, och det var trevligt. Jag tycker om min Issa. Hon är en trevlig tjej hon, och jag hon är ju min kompis! Eller hur var det nu vi sa? Haha! En av de bästa!

Och sen till det mindre bra, jag vill inte. Det är allt jag kan säga. Jag vill ha ett bättre Sverige för detta funkar inte längre. Det går inte om det ska fortsätta såhär. Hur många gånger har vi nu gått igenom detta? Tre? Fyra? Inte det minsta kul, inte någonstans. Jag orkar inte längre, när man säger vad man känner får man ingen reaktion? Vad fan är det liksom? Så får det inte vara. Och jag skäms för att säga det jag kommer få säga. För det är så jag känner, nu känner jag så. Min energi till det hela är slut. Jag har så mycket annat jag måste tänka på. Därmed basta.

Jag vill vända slå knut på mina ben, vända mig ut och in, kläckas som en kyckling ifrån skalet, vill uppstå ifrån inget och skrika hur jävla dum i huvudet du är. Så här extrem har jag inte känt det innan. Hemsk känsla tycker jag. Men allvarligt talat, nu är det fan nog. Jag accepterar det inte längre! Det sorgliga är att ingen vet vad du håller på med? Vem du egentligen är? VIlka problem du har! Jag blir galen. Jag förstår inte hur andra inte kan se det. För jag, jag ser det i ögonen på dig. Jag läser dig som en bok. Sorgligt att ingen anna förstår eller ser vad du håller på med. Bägaren är snart full i alla fall. Och jag skiter i konsekvenserna för det är du som förlorar på det. Du är förloraren, du har alltid varit förloraren och du kommer alltid vara förloraren.